Om Floraväkteriet
Ett nätverk av naturintresserade amatörbotanister och professionella som bevakar och ökar kunskapen om våra hotade kärlväxter - organiserat länsvis.
Denna websida handlar om Stockholms och Södermanlands län.
Rödsyssla
Vad är Floraväktarna?
Floraväktarna är ett nätverk med naturintresserade personer som bevakar och ökar kunskapen om våra hotade växter, i första hand kärlväxter. Kunskapen om arternas tillstånd används i naturvårds- och floravårdsarbetet i samhället. Sammanställningar av Floraväktarnas uppgifter är viktiga underlag för bedömningen av vilka kärlväxter som ska vara rödlistade i Sverige, för att följa utvecklingen i vår natur inom miljöövervakningen, för att bedöma om vi närmar oss och kan uppnå miljömål och för internationell rapportering om miljötillståndet i Sverige.
Vad är syftet?
Både i Sörmland och i Uppland har det under de senaste decennierna arbetats fram landsskapsfloror efter omfattande, mångåriga inventeringsarbeten. Floraväkteriet kan ses som en "efter-inventering" för att följa upp och upptäcka floraförändringar vad gäller hotade växter sedan landskapsflorainventeringen gjordes, men också generellt som ett led i naturvårdsarbetet på nationell basis och på EU-nivå. I Sverige är det s k ÅtGärdsProgrammet för hotade arter - ÅGP, en del i en plan att uppfylla riksdagens uppsatta miljökvalitetsmål. Programmet genomförs av Naturvårdsverket och Länsstyrelserna. Här har också SLU Artdatabanken (del av SLU) ett övergripande ansvar som upprättar rödlistor för hotade arter som klassificeras i grupper efter grader av hot och sårbarhet. Artdatabanken driver också den omfattande webdatabasen Artportalen där alla kan lägga in sina artfynd löpande, både privatpersoner och professionella. Vissa arter som guckusko ingår också i EU:s habitatdirektiv, vilket innebär att Sverige åtagit sig att skydda arterna inom nätverket Natura 2000. Även här gör Floraväkteriet en inventeringsinsats. Det bör tilläggas att syftet, förutom att följa sällsynta arter och garantera biologisk mångfald, inte minst är att få insikt i de miljöer de växer och hur dessa utvecklas eller påverkas av det omgivande samhällets miljöpåverkan, landskapsförändringar, mm. Arterna fungerar ofta som indikatorer på rika och skyddsvärda natur- eller landskapsmiljöer där ett antal "nyckelarter" ofta påträffas i samma rika miljö. Givetvis bidrar också allt detta till allas vårt behov av unik och härlig natur att kunna njuta av.
Vem organiserar?
Svenska Botaniska Föreningen (SBF) samordnar Floraväkteriet på nationell nivå. När det gäller Floraväkteriet i Stockholms och Södermanlands län är det Botaniska Sällskapet i Stockholm (BSIS) som koordinerar verksamheten. Varje län har en eller flera Länssamordnare som håller ihop arbetet inom respektive län och ser till att observationerna rapporteras in i Artportalen och till SBF. Om du är intresserad av att bli Floraväktare bör du kontakta Länssamordnaren i det län du vill vakta i. För kontaktuppgifter till Länssamordnarna inom respektive Stockholms och Sörmlands län, välj fliken Kontakt.
Aktiviteter
Varje år arrangerar Floraväktarna gemensamma resor, både lokalt (länsvis) och nationellt. Dessutom görs spontana turer i mindre grupper när så är lämpligt. Mycket av arbetet utförs av amatörbotanister men fackbotanister både deltar i våra aktiviteter och bidrar på olika sätt aktivt med bestämningshjälp och annan expertkunskap. Floraväkteriet består i huvudsak av ideellt arbete men det finns en budget för resekostnader och andra utlägg.
Intro-video till Floraväktarna i AB län
För dig som undrar vad Floraväktarna är för något, eller för dig som är ny. Kan vara bra även för dig som har varit med ett tag och behöver fräscha upp kunskaperna.
Hur går floraväktandet till?
Floraväktaren följer sina arters utveckling på en eller flera lokaler från år till år genom återkommande besök. Vid en lämplig tidpunkt, t.ex. när arten blommar, besöks lokalen för att räkna hur många exemplar det finns, notera om det finns något hot mot växtplatsen eller växten (uttorkning, igenväxning eller något annat som kan förändra växtplatsen) och leta efter eventuella fler lokaler i närheten. Hur ofta man bör räkna en viss art på en lokal varierar, från årligen till vart femte år.
Genom regelbundna rapporter om arternas numerär är det möjligt att följa arternas utveckling och vid behov vidta åtgärder för att bevara en viss art och dess livsmiljö. Floraväktaren rapporterar sitt resultat i den Artportalen där alla data lagras och blir tillgängliga så att utvärdering och analyser kan göras samt att Länsstyrelserna och andra myndigheter enkelt får kännedom om situationen.